Upplands Potatis satsar på batterilager från Falu Solenergi

Upplands Potatis i Karlholmsbruk har odlat, tvättat och paketerat potatis till butiker sedan 1950-talet. Sedan 2020 producerar gården sin egen el med 600 solpaneler på taken. Nu tas nästa steg tillsammans med Falu Solenergi: ett batterilager på 215 kWh som ska jämna till förbrukningen och lagra solelen till när den behövs som mest.

– Jag tror absolut på det här. Hur bra investeringen blir är lite osäkert. Det är ju ingen som kan säga hur det kommer att bli framöver heller, med elpriser och allting. Det ändras ju på marknaden hela tiden, säger Micke Johansson, VD för Upplands Potatis.

Kapa effekttoppar

Satsningen görs till stor del för den oförutsägbara situationen på elmarknaden. Priser skjuter i höjden om det är kallt, blåser för lite, om någon kärnreaktor ska stängas och servas eller på grund av politiska beslut.

Med ett rejält batteri från Huawei på plats är förhoppningen att kapa effekttoppar och få en mer förutsägbar och trygg situation för potatisanläggningen.

– Jag vill slippa oroa mig för vad elen kostar, säger Micke Johansson.

Egen el sedan 2020 – halverad elkostnad

Resan mot egen elproduktion började när elpriserna sköt i höjden och stöden för att sätta upp solceller var goda. Valet föll på en rejäl anläggning: 600 solpaneler om cirka två kvadratmeter styck, totalt 1 200 kvadratmeter tak som började producera el 2020.

Resultatet lät inte vänta på sig.

– Det blev stor skillnad. Vi har säkert halverat elkostnaden på årsbasis. Solcellerna täcker hela årsbehovet, men det går ju inte att lagra el, så under vinterhalvåret får man köpa som vanligt, säger Micke Johansson.

Just den begränsningen, att kunna producera men inte spara, är det som gjort batteriet till ett naturligt nästa steg. Med en årsförbrukning på ungefär 240 000 kWh, motsvarande ett tjugotal villor, finns det mycket att vinna på att använda mer av sin egen el.

Nästa steg: ett batteri som kapar topparna

På ett potatispackeri varierar elbehovet kraftigt under dygnet. När produktionslinjerna drar igång med kompressorer, kylaggregat och optisk sortering, sticker effekten iväg.

– Det kan ligga på 10–15 kW och sen sticker det upp mot 50 när vi kör igång. På sommaren är det främst kylaggregaten som drar, berättar Micke.

De där effekttopparna kostar pengar, eftersom elnätsavgiften påverkas av hur ojämn förbrukningen är. Målet är att jämna ut kurvan med så kallad topplastkapning.

– Man vill ha det så jämnt som möjligt under dygnet. Det är där batteriet kommer in och ska ta ner topparna, säger Micke.

Lösningen är ett Huawei-batteri på 215 kWh, med ett effektuttag på 107 kW. Utöver att lagra solel till natten och kapa toppar öppnar batteriet också för att delta i stödtjänster åt Svenska kraftnät, där man kan få betalt för att ställa batteriet till förfogande.

Ett experiment som Micke tror på

Micke Johansson är öppen med att batteridelen är ny mark. Tekniken är fortfarande färsk och elmarknaden svänger snabbt, så han ser den första tiden som en utvärdering.

– Det är ett litet experiment, kan jag tycka. Ingen kan säga hur det blir framöver med elpriser och allt, marknaden ändras hela tiden. Först om ett år kan jag jämföra siffrorna och se skillnaden, säger han.

Men tveksamheten gäller utfallet, inte själva beslutet.

Faller försöket väl ut finns redan planen för fortsättningen, då anläggningen är förberedd för att byggas ut med ytterligare ett batteri.

Varför valde du Falu Solenergi?

– De var tillmötesgående på en gång. Det är svårt att hitta bra företag att samarbeta med – sådana som svarar i telefon när det är problem och inte är för stora, säger Micke.

– Det ska bara fungera, utan massa krångel. Potatisen är huvudsysslan, resten får de där pojkarna på Falu Solenergi se till att det funkar, säger Micke Johansson med ett leende.

Kommentar från Falu Solenergi:

– Den här anläggningen är en premiär för oss, och det tycker vi är kul. Att Micke vågar satsa på det här känns jättebra för oss, säger Lars-Johan Rapp på Falu Solenergi.

För att sätta storleken i perspektiv: ett vanligt villabatteri ligger på 15–20 kWh, och en normal elbil rymmer 70–100 kWh.

– 215 kWh motsvarar minst tio till femton villabatterier, eller två till tre elbilar batterimässigt, berättar Lars-Johan Rapp.

Säkerheten har hög prio

Just säkerheten är en stor del av investeringen. Batteriet från Huawei är byggt med högsta säkerhetsstandard: gasdetektorer, rökdetektorer och brandsläckning på cellnivå. Skåpet ska klara en timmes brand i sig självt utan att den sprider sig, och en lucka i toppen leder bort eventuellt övertryck uppåt.

– Det ser ut som ett kassaskåp. Alla pratar om att batterier är brandfarliga och därför är Huawei extremt noggranna. Man ska tjäna pengar, men också känna sig trygg med att det står hemma på gården, säger Lars-Johan Rapp.

Batteriet är både luft- och vätskekylt och uppvärmt, vilket gör att det kan placeras helt utomhus utan att byggas in.

Intressant för fler lantbruk

Lars-Johan Rapp ser att intresset för batterier växer inom lantbruket, även om många är mer försiktiga än när det gäller själva solcellerna. För en gård kan batteriet också ge trygghet vid strömavbrott, eftersom Huawei-batterierna är förberedda för ödrift.

– Har man djur och vill hålla gården igång kan en ödriftslösning vara lämplig. Då kan man driva gården även om strömmen gått. För jordbruk kan det vara riktigt intressant, säger han.

Utrustning hos kund:

• Huawei-batteri på 215 kWh (107 kW effekt-uttag)
• 600 solpaneler
• Växelriktare